Kroatiens självständighetsförklaring 1991 följdes av fyra år av krig och den största delen av ett decennium av auktoritär nationalism under president Franjo Tudjman.

I början av 2003 hade landet gjort tillräckligt med framsteg i att skaka av sig arvet från dessa år för att ansöka om EU-medlemskap, och blev den andra före detta jugoslaviska republiken efter Slovenien att göra det.

Efter utdragna anslutningsförhandlingar tog Kroatien sin plats som 28:e medlemsstat i EU den 1 juli 2013.

Ett land med slående naturlig skönhet med den fantastiska Adriatiska kusten, är Kroatien återigen ett mycket populärt turistmål.

Fakta om Kroatien

Republiken Kroatien

• Huvudstad: Zagreb.
• Befolkning: 4,4 miljoner.
• Yta: 56 594 kvadratkilometer.
• Huvudspråk: Kroatiska.
• Huvudreligion: Kristendomen.
• Förväntad livslängd: 74 år (män), 80 år (kvinnor).
• Valuta: Kuna.

Ledare

President: Kolinda Grabar-Kitarovic

Den moderatkonservativa Kolinda Grabar-Kiratovic valdes till Kroatiens första kvinnliga president i januari 2015, och slog knappt den socialdemokratiska sittande Ivo Josipovic i en omröstning.

Hon lovade att sätta igång landets krisdrabbade ekonomi.

Hon hade tidigare tjänstgjort som utrikesminister, ambassadör i USA och Natos biträdande generalsekreterare.

Rollen som president är till stor del ceremoniell. Presidenten föreslår premiärministern men det är upp till parlamentet att godkänna nomineringen.

Premiärminister: Andrej Plenkovic

Andrej Plenkovic, chef för det största konservativa partiet för Kroatiska demokratiska unionen (HDZ), blev premiärminister i oktober 2016.

Efter att HDZ växte fram som det största partiet i ett snabbval i september bildade det en koalition med ett litet center-högerreformistiskt parti, MOST. Koalitionen har också stöd från etniska minoriteter som fick åtta mandat.

Den främsta prioriteringen för herr Plenkovics regering är att ta itu med en kämpande ekonomi.

Media

Kroatiens media åtnjuter en hög grad av självständighet. Croatian Radio-TV, HRT, är det statligt ägda public service-företaget och finansieras av reklam och en licensavgift.

Offentlig TV är fortfarande den huvudsakliga källan till nyheter och information, men HRT tappar publikandelar och privatägda Nova TV är nu toppstationen.

Nationella kommersiella nätverk och dussintals privata lokala TV-stationer tävlar om tittarna. Kabel- och satellitmarknaden är väl utvecklad.

Det finns tre nationella offentliga radionät, fyra nationella kommersiella kanaler, regionala offentliga kanaler och mer än 130 lokala och regionala radiokanaler.

Inom tidningssektorn finns sex nationella och fyra regionala dagstidningar. Österrikiska och tyska företag har stora andelar i tryckta medier.

Tidslinje

Några viktiga datum i Kroatiens historia:

1918 – Den kroatiska nationalförsamlingen röstar för att ansluta sig till det nya kungariket av serber, kroater och slovener och upplösningen av det österrikisk-ungerska riket.

1929 – Kungariket döps om till Jugoslavien, och regeringssystemet centraliseras ytterligare under en kunglig diktatur.

1939 – Det kroatiska bondepartiet förhandlar om ett partiellt återställande av den kroatiska autonomin.

1941 – Nazityskland invaderar. Ett ”Storkroatien” bildas, som också omfattar större delen av Bosnien och västra Serbien. En fascistisk dockregering installeras under Ante Pavelic.

1945 – Efter en bitter motståndskampanj av kommunistiska partisaner under Josep Broz Tito, blir Kroatien en av de sex ingående republikerna i den jugoslaviska socialistiska federationen under ledning av Tito som premiärminister.

1980 – Tito dör. Jugoslaviens långsamma upplösning börjar när enskilda republiker hävdar sin önskan om självständighet.

1990 – Första fria val i Kroatien på mer än 50 år. Kommunisterna förlorar mot den konservativa, nationalistiska HDZ som leds av Franjo Tudjman.

1991 – Kroatien utropar sin självständighet. Kroatiska serber i östra delen av landet utvisar kroater med hjälp av den jugoslaviska armén. Nästan en tredjedel av Kroatiens territorium kommer under serbisk kontroll.

1992 – FN upprättar 4 skyddade områden i Kroatien, med 14 000 FN-soldater som håller isär kroater och serber. Kroatien blir också inblandat i kriget i Bosnien-Hercegovina (1992-5), och stöder de bosniska kroaterna mot de bosniska serberna, sedan mot bosnierna (muslimerna). Franjo Tudjman väljs till Kroatiens president.

1995 – Kroatiska styrkor återtar tre av de fyra områden som skapats av FN. Kroatiska serber flyr till Bosnien och Serbien. President Tudjman är en av undertecknarna av Daytons fredsavtal som avslutar kriget i Bosnien-Hercegovina.

1996 – Kroatien återupprättar diplomatiska förbindelser med Jugoslavien. Kroatien går med i Europarådet.

2001 – Haagtribunalen åtalar den förre jugoslaviska presidenten Slobodan Milosevic för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten under kriget i Kroatien i början av 1990-talet.

2004 – Den kroatiske serbiska ledaren Milan Babic i krigstid fängslades av Haagtribunalen för sin del i krigsförbrytelser mot icke-serber i den självutnämnda Serbiska republiken Krajina där han var ledare i början av 1990-talet.

2009 – Kroatien går officiellt med i Nato.

2010 – President Josipovics besök i Belgrad signalerar upptining av förbindelserna med Serbien.

2013 – Kroatien tar plats som den 28:e medlemmen i EU.